Bildinventeringsprojektet ”Västkusten förr” fortsätter. Måltidshistorien – berättelserna om vad vi har ätit och druckit till vardags genom seklerna – är ofta märkligt frånvarande i äldre dokumentation. Festmenyer kan finnas bevarade, men den dagliga gröten har sällan ägnats någon uppmärksamhet av fotografer, tecknare eller dagboksskrivare. Det är först i Facebookåldern som det har blivit naturligt – möjligen alltför naturligt – att dokumentera vardagsmåltider, men inte ens då blir väl den vanliga grå vardagen särskilt ofta porträtterad.
I dag presenterar Göteborgianaredaktionen ett drygt halvdussin bilder som alla – ur olika perspektiv – presenterar livsmedel, måltider eller måltidsmiljöer från Västkusten.
Kaffe på vita dukar
Murvlarnas vattenhål
Den skramlande mjölken
Den göteborgska basfödan
Årets stora livsmedelssensation
Det ser harmoniskt ut när herrarna för glasen till munnen. I kulisserna var situationen mer dramatisk. Torrmjölkens uppfinnare, Ninni Kronberg, tvingades utkämpa en seg kamp för sin produkt. Bolaget ”Svenska Mjölprodukter - förkortat SMP och så småningom omdöpt till Semper – behandlade Ninni Kronberg med en förbryllande svalka. Ninni Kronberg fick inte sitta i det nybildade bolagets styrelse. Istället skulle hon ersättas via ett licenskontrakt. Detta kontrakt var det sedan bråk om i åratal och Ninni Kronberg tvingades i resten av sitt liv kämpa för royaltypengar. Medan hon levde hävdade SMP att de egentligen inte hade någon nytta av Ninni Kronberg uppfinningar. Numera betraktas Ninni Kronberg som den självklara skaparen av den teknik som lade grunden till Semper.
Det lilla s-ordet revolutionerade butikerna
För de gamla handelsmännen gällde det att hänga med i förändringen. Tidningarna är fulla av annonser som antyder omstöpningar av otidsenliga verksamheter, till exempel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 21 juni 1952:
Kassaregister. L.M. Ericsson el. 220 v., 4-låd,.4 räkneverk, ut-, in-, kredit- och kontantknappar, färg grön i bra skick, säljes omgående på grund av omläggning till snabbköp.”
Det första belägget för ordet snabbköp är från 1941. Snabbköpet var ett av folkhemmets fundament. Flickan på bilden skulle komma att växa upp i en värld utan handelsbodar, men med många snabbköp.
Kläm på de nya mjölkförpackningarna
Uppfinningen var inte bara lukrativ för familjen Rausing. Det underlättade också väsentligt hushållsarbetet. När bilden togs bars årligen 300 000 ton mjölkflaskor mellan butiken och hemmen i Sverige. Då var mjölkens vikt inte inräknad. Kvinnorna som så vördnadsfullt håller tetraförpackningar i sina händer kan antas egenhändigt ha burit åtminstone något av dessa ton.
Smörgåsar och krig
Efterkrigstidens överflöd
Kafferepet i Marstrand
Lokmännen i Särö
Sol och mat gjorde barnen friskare
Lyxfika med prinsen
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
LÄS MER:Sveriges västkust – 100 år av sjöfart i 101 historiska bilder
Hör av dig!
En mängd bilder och bildtexter publiceras inom ramen för projektet ”Västkusten förr”. Om du ser någon upplysning i en bildtext som är felaktig eller missvisande - kontakta gärna Stampens Medias projektredaktör Kristian Wedel. Epost: kristian.wedel@gp.se.
När det gäller några bilder kan upphovsrätten vara okänd eller oklar. Hör av dig om du äger en sådan bild och anser att de upphovsrättsliga villkoren inte är uppfyllda.
Vi kommer att korrigera eventuella fel av betydelse så fort som möjligt.