Ett samhälle kan råka ut för en kris som inte nödvändigtvis behöver handla om krig eller katastrof, utan en pandemi, en större skogsbrand som 2014 och 2018 eller ett utsläpp av farligt ämne. Något som kan få stora konsekvenser för civilsamhället och göra att delar av befolkningen behöver evakueras.
Oavsett behöver vi vara förberedda och sedan urminnes tider har det till stor del varit samhällets ansvar att skydda civilbefolkningen.
Inga nya skyddsrum sedan 2002
Men sedan Kalla krigets slut, i början av 1990-talet, har Sveriges totalförsvar monterats ner. Beredskapslager med livsmedel och skyddsutrustning har tömts och förstörts. Men även synen på skyddsrum har ändrats.
– Det började med att muren mot Östeuropa revs och Sovjetunionens fall i slutet av Kalla kriget. Då hade vi en säkrare och tryggare omvärld och då skar vi ner på vårt militära försvar och plockade ner mycket av det civila försvaret. Då tänkte vi att vi behåller skyddsrummen vi har men vi kanske inte behöver bygga några nya, säger Anders Johannesson, enhetschef på befolkningsskydd på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Sedan 2002 har inte ett nytt skyddsrum byggts för statliga pengar. Däremot har MSB gett klartecken till några då fastighetsägare rivit det befintliga skyddsrummet och byggt nytt.
Se över det civila försvaret
Sedan 2021 pågår ett arbete med en ny försvarspolitisk inriktning som handlar om att rusta upp det militära försvaret. Bland annat är allmän värnplikt införd och och flera regementen ska återstartas och västkusten ska få en ny amfibiebataljon.
I samband med att riksdagen antog det beslutet fick MSB ett direktiv att även se över det civila försvaret.
– Det man har gjort nu är att man tillsatt en utredning som ska titta över hur det är med skyddsrum, utrymning och inkvartering, hur vi ska göra det och även bygga upp en ny stödorganisation.
Tidigare fanns en hemskyddsorganisation, ett civilförsvar som hade bemanning, lokaler och utrustning, men även denna har nedmonterats.
I Kungälv finns i dag 192 skyddsrum som rymmer cirka 23 300 personer. I dag bor 47 050 personer i Kungälv. De flesta skyddsrummen finns i Kungälvs centralort, och i så kallade skyddsrumstätorter, som Munkegärde, Rollsbo, Ytterby och Tega. Inga finns i Kode eller Kareby, eller Kärna. Ett finns på Koön, men inget på Marstrandsön.
Är det inte meningen att alla ska få plats i skyddsrummen?
– Man kan säga att man fokuserat mer på tätorter, där det är mest folk och störst risk för bombanfall. Bor man i en mindre ort, en förort, är behovet lite mindre. Vi har 64 000 skyddsrum i Sverige som kan ta sju miljoner människor.
Utredning klar november 2022
Befolkningen i landet och i Kungälv ökar stadigt. Kommunens prognos över befolkningsökningen säger att Kungälv 2025 kommer ha 53 370 invånare.
Kommer det byggas fler skyddsrum?
– Vi får se var utredningen landar, men läser man direktivet kan man tolka ut att vi kanske behöver vi se över systemen och kanske bygga lite nytt i framöver, men i vilken utsträckning vet jag inte.
Utredningen som pågår ska vara klar 22 november 2022 och Anders Johannesson vill inte förekomma den. När utredningen är klar ska den gå på remiss och sedan kan det dröja innan beslut tas.
Uppdraget att se till att skydda civilbefolkningen ligger initialt på de kommunala räddningstjänsterna och i direktivet konstateras att dagens räddningstjänst är för underdimensionerad för att kunna lösa den uppgifter.
– Det är en sådan sak man tittar på att lösa, säger Anders Johannesson.
Skyddsrummen sköts och underhålls av fastighetsägaren som dessutom är de som ska se till att skyddsrummen, vid krig eller kris, är klara att användas inom två dygn.
Skyddsrum ska kunna ge skydd åt människor vid krig. Här får du veta mer om var de finns, hur de fungerar och vem som ansvarar för dem.
Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss så att man ska kunna minimera verkan från giftiga gaser.
I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter.
Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns också ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage.
Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid.
Så skyddar de
Skyddsrummen är konstruerade för att kunna skydda mot olika stridsmedel, till exempel:
• stötvåg och splitter
• gasbeläggning
• biologiska stridsmedel
• brand
• joniserande strålning
Ansvar för skyddsrummen
Ägaren av en fastighet äger och underhåller också skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening. MSB kontrollerar att mängden skyddsrum bevaras. Det görs bland annat genom kontroller. Om MSB gör en skyddsrumskontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem.
Ditt närmaste skyddsrum
Skyddsrum finns mest i tätorter. På den här kartan kan du hitta alla. Zooma in den ort du är intresserad av. Zooma in på kvartersnivå. Varje skyddsrum finns markerat på kartan och klickar man på markeringen så får man uppgifter om skyddsrummet. Du kan också söka i textfältet på gator eller områden.
Källa: MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
