I dag bor tre kvinnor med sina barn inne i varsitt rum på Kvinnojouren Vändpunkten i Kungälv. Men kvinnorna kommer inte från orten, utan från olika delar av landet. För det är så det fungerar. Sveriges kvinnojourer samarbetar med kommunernas socialtjänster och sänder kvinnor till orter där hotbilden mot dem bedöms som minst.
Däremot är det kvinnor från Kungälvsregionen som hör av sig per telefon till jouren för stöd och råd. Under våren har det kommit åtminstone ett samtal per dag.
– Det har varit högt tryck. Många har ringt för stöd och råd. Enskilda kvinnor, andra jourer, och socialtjänst. Det är tydligt att trycket ökar nu lagom till semestern, berättar Gun Skogstad.
Varför då?
– Det kan vara det att de utsatta vet att våldet ofta ökar under ledighet. Och de kan ha varit utsatta i 10-15 år. En dag kan det ha blivit en dag för mycket, och kvinnan känner att det är nu eller aldrig, säger hon.
Kvinnojouren i Kungälv startades 1982 och är medlem i Roks. Föreningen har en anställd och ideella krafter som hjälper till på verksamheten. Men under 2016 och 2017 låg jouren vilande. Anledningen var vikande engagemang just från ideella i hop med att jouren hade tackat nej till fortsatt finansiellt stöd från Kungälvs kommun.
– Vi ser i grunden helst att vi är oberoende, det är den enda sätt vi kan garantera total anonymitet hos dem som söker sig till oss. Vi för inga journalanteckningar över de utsatta, så som kommunen hade kunnat kräva av oss om vi skulle ha bidrag från dem, förklarar Therese Fraenkel, som är föreningens ordförande sedan 2007 och som till vardags arbetar som jurist.
Och sedan nystarten 2018 har trycket varit ständigt högt på jouren. Däremot är de sökande ofta i ett annat läge än det var för tio år sedan. Då gjorde jouren ofta nattliga, akuta utryckningar för att bistå en kvinna som behövde fly. I dag är de tillfällena mycket mer ovanliga.
– Polis och socialtjänst arbetar möjligen annorlunda kring detta i dag. Nationella kvinnofridslinjen tar också många av de samtal vi hade förr, det märker vi av genom färre akutringningar till oss, säger Therese Fraenkel.
Helle Lyrstrand Larssen
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt, sexuellt, psykiskt, social utsatthet samt materiellt eller ekonomiskt utsatthet. Källa: Socialstyrelsen
Kvinnofridslinjen 020-505050, ger stöd till dig som utsatts för våld och hot.