På kort tid har det ökade antalet telefonbedrägerier, främst mot äldre personer, blivit ett nationellt problem. Hittills har bedragarna kommit över 225 miljoner kronor i landet.
I Kungälv har tolv personer sedan november förra året blivit av med en miljon kronor.
Läs också: Barbro drabbades av telefonbedragare
Och enligt Anna-Karin Kjellgren, som arbetar brottsförebyggande på bedrägerisektionen på polisen i region Väst, går de här brotten inte att utreda bort utan det handlar om att hela tiden informera och ge kunskap och verktyg till människor så att de själva kan undvika att drabbas.
Men nu ser polisen att trenden är på väg att vända. Färska siffror visar att antalet bedrägerier har minskat till ungefär hälften på nationell nivå. I augusti 2018 noterades en topp med 258 anmälda brott. I januari i år har de fullbordade brotten halverats med 119 brott. Och pengarna som försvinner i de här brotten har minskat från 38 miljoner kronor i augusti förra året till 10 miljoner kronor i januari i år, visar polisens senaste mätning.
Polisen tror att minskningen är ett resultat av att NOA, nationella operativa avdelningen, i september förra året beslutade om att starta en nationell särskild händelse med fullt fokus på telefonbedrägerierna. Nu arbetar polisen i nationella staber i hela landet.
Hur arbetar ni nu?
– En särskild händelse betyder att polisen avsätter fler resurser när man konstaterat vishing (se faktaruta nedan). Man arbetar brottsförebyggande genom att informera även om det inte går att informera bort. En annan brottsförebyggande insats är att ta reda på var den uppringande är verksam, var befinner sig målgrupperna. Andra delar jobbar med penningtvätt, det finns ett antal penningtvättare och målvakter som är en ganska stor del av detta.
Anna-Karin Kjellgren berättar att man försöker se var pengarna försvinner ut och arbetar med att koncentrera sig på att lagföra penningtvättare och målvakter.
– En stor del av arbetet är att hitta och få tag på dem.
Är det här arbetssättet en del i att antalet bedrägerier minskar just nu?
– Ja. vi tror det i alla fall. Det är också så att det just är en trend och de ändrar sig efter ett tag. Men just nu går bedrägerierna ner och i den bästa av världar håller det i sig.
Anna-Karin Kjellgren säger samtidigt att det inte finns någon anledning att sluta det förebyggande arbetet för i region Väst ser de inte någon nedåtgående trend. Dessutom märker polisen att när de närmar sig bedragarna ändras konstellationer och tillvägagångssätt.
– Det gäller att smida medan järnet är varmt, säger hon.
Polisens utredningsarbete har visat att den här typen av bedrägerier är omfattande och har tydliga kopplingar till grov organiserad brottslighet. Och att nätverken ofta kan kopplas ihop med grova vapen- och narkotikabrott och de finns över hela landet.
Hur ser man det?
– Jag kan inte gå in på det utan det är vad vi vet. Det kom en dom i Malmö tingsrätt där en person dömts för andra brott än bara telefonbedrägerier. Men jag kan inte kommentera mer.
Ofta riktar telefonbedragarna in sig mot äldre personer, cirka 70 procent av de som drabbats är över 70 år enligt polisen.
Vad ska man tänka på när det ringer någon och säger att ens konto är under attack?
– Då säger man tack så mycket och säger att man ska ringa sin bank och kontrollera och lägger på luren. Det är viktigt att veta att banker skulle aldrig ringa och be någon identifiera sig. De har de uppgifter om dig som de behöver. Man får vara otrevlig och lägga på luren, säger Anna-Karin Kjellgren.
Karina Hansson
karina.hansson@kungalvsposten.se
Telefonbedrägerier
Telefonbedrägerier kallas också vishing som kommer från voice phishing. Det innebär att bedragare ringer upp sina offer får att få tillgång till deras inloggningar med bankdosor eller bank-id.
Det är relativt ny form av bedrägerier som började uppmärksammas först under hösten 2017.
Bedrägerierna har ökat snabbt och är idag ett nationellt problem med aktörer över hela landet.
Just nu utreds drygt 5 000 ärenden i landet och summan som bedragarna kommit över är cirka 225 miljoner kronor.
Källa: Polisen