Varje år utser tidningen Aktuell hållbarhet de 101 hållbarhetsmäktigaste. Och i år toppas listan av Svante Axelsson, som leder arbetet med att genomföra Näringslivets 22 hållbarhetsplaner. På andra plats hittar vi Greta Thunberg, världens kanske mest kända miljökämpe.
Och i det sällskapet hittar vi Kungälvsbördiga Alexandra Davidsson, generalsekreterare på föreningen Medveten Konsumtion.
– För mig har det varit en dröm att få komma med på listan. Det är ett stort erkännande av att arbetet man gör har en påverkan. Det är en ära för mig att få vara med, säger hon.
Uppvuxen i Tega
Men hon vill inte ta åt sig äran själv utan säger att det är tack vare kollegor, styrelsen och volontärerna som hon representerar som de nått hit.
Alexandra Davidsson är uppvuxen i Tega i Ytterby innan hon blev en "blandis från Västra Götaland" som hon själv kallar sig. Just nu har hon slagit sig ner i Göteborg men har sitt hjärta kvar i Ytterby.
När hon anställdes som generalsekreterare för fem år sedan var det för att få föreningen att växa i kännedom, storlek och legitimitet. Och att hon hamnat på 56:e plats över 101 hållbarhetsmäktigaste ser hon som ett kvitto på att hon lyckats.
– Det är ett fint sällskap och jag känner mig ärad av att få vara med på listan. Där finns många kollegor och inspirationskällor.
Myntat begreppet cirkulent
Föreningen Medveten Konsumtion har myntat begreppet cirkulent som är framtidens konsument.
– Att vara konsument är passé. Vi är inte emot konsumtion, men vi behöver nya ord och makt för att komma åt normer och beteenden och på så sätt komma med en lösning på bland annat klimatfrågan.
Att vara cirkulent innebär att man man lånar, byter, hyr, lagar eller köper second hand, att man återanvänder och gör om, att man tar till vara på de resurser som finns hellre än att köpa nytt.
Hur får man den stora massan att bli cirkulenter?
– Nyckeln ligger i FN:s globala hållbarhetsmål 17, (som handlar om globalt partnerskap, reds anm.) att vi behöver samarbeta och göra resan tillsammans.
Alexandra Davidsson säger att det inte bara ska vara lätt att göra rätt utan även bli svårt att göra fel. Det måste finnas en efterfrågan på alternativ och att man på alla nivåer, företagens styrelsemedlemmar, regeringen och producenter – alla behöver ta ansvar och göra det tillsammans.
– Det måste bli mainstream att vara cirkulent.
Den cirkulära ekonomin växer
När hon för fem år sedan satt i Nyhetsmorgon och pratade om det här så uppfattades det som udda. Men nu är det många som arbetar med det här och IPCC-rapporten 2018 har visat att hållbar konsumtion och produktion indirekt påverkar alla de globala målen.
Hon tror att företag som inte nappar nu kommer att vara irrelevanta om 15-20 år.
– Den cirkulära ekonomin kommer att kunna frigöra 1 800 miljarder euro på den europeiska marknaden, det är enorma pengar.
Fler erbjuder alternativ
Och flera företag i Sverige går mot en mer cirkulär ekonomi. Klädföretag erbjuder reparationer av kundernas kläder i stället för att de ska slänga och köpa nytt, man har egen second hand och det går att måttbeställa kläder.
Och om ett företag ägnar sig åt att reparera kläder är det en momstjänst som fortfarande ger tillväxt.
– Men självklart finns det företag som inte är med på resan. Det visar att kraften vi har, när vi går ihop och efterfrågar andra sätt, behövs.
Karina Hansson
karina.hansson@kungalvsposten.se
