Först brändes hans böcker på bål. Därefter fick han den högra handen avhuggen, tungan utdragen med en krok och till sist huvudet avhugget, och därefter brändes kroppen på bål.
I avskräckande syfte spikades handen och tungan upp på skampålen.
– Ja, det var en av de ruggigaste avrättningarna i Sverige, säger Lars-Gunnar Olsson, som nyligen kom ut med boken J.H. Schönheit. Ett sällsamt människoöde i stormaktstidens Sverige och Västerbotten.
– Avrättningen ägde rum bara 50 år innan Sverige fick världens första tryckfrihetslagstiftning, berättar Umeåbon och lokalhistorikern Lars-Gunnar Olsson, som ger ut boken på egna förlaget Riteon efter en skrivperiod på 10 år.
Så vem var då denne Johan Henrich Schönheit?
– Det vi vet är att han kom från den svensk-tyska provinsen Bremen-Verden. Pappan var lärare och teolog så det fanns en religiös relation där, vilket kan förklara lite grann hans intresse för religion.
Fältskär i armén
Johan Henrich rekryterades till Karl XI:s armé och när kriget var slut landade han i Umeå, där han blev länets första avlönade fältskär.
– Med modernt språkbruk var han läkare, underställd landshövdingen, berättar Lars-Gunnar, som tog en fil mag i historia efter sin pensionering.
En intressant person
I samband med att han skrev en uppsats om brott och straff började han alltmer att intressera sig för Schönheit.
– Jag upptäckte ganska snart att han var en intressant person. Med hjälp av en bibliotekarie i Linköping fick jag tag på dokument som kunde avliva tidigare obekräftade uppgifter om att Schönheit ursprungligen kom från Baltikum. De nya uppgifterna fick mig att börja skriva boken, säger Lars-Gunnar och berättar vidare om Schönheits tragiska livsöde.
– Hans karriär är anmärkningsvärd. Hela hans liv påminner om vilket litterärt drama som helst där lysande framgångar blandades med djupa tragedier.
Ville göra karriär
Som så många andra i 1600-talets Europa sökte han sig till Sverige för att göra karriär i den snabbt växande civila och militära administrationen.
– Schönheit anställdes som Västerbottens förste läkare/chirurgus. Därefter arbetade han som landsfiskal/länsåklagare och var inte rädd för censorns förbud när han översatte och utgav Sveriges första tryckta egentliga roman.
Döms till döden
När Schönheits kamp för pietismens religiösa frihetstänkande hamnar i konflikt med luthersk ortodoxi och statlig kontroll över människornas tankar, väljer de världsliga och kyrkliga makthavarna med gemensam kraft att döma honom till döden, säger Lars-Gunnar Olsson.
Var en visselblåsare
Efter tre år som fånge på Carlstens fästning, äger den blodiga avrättningen rum till allmänt beskådande, 30 juli 1706.
– Schönheit var en av den tidens visselblåsare som fick plikta med sitt liv, konstaterar Lars-Gunnar Olsson.
