Den 1 april lagstiftas stärkt stöd för våldsutsatta i skyddat boende. Oftast är de kvinnor och barn. Alla kan drabbas men känt är att kvinnor utsätts för grövre och mer upprepat våld i nära relation. Mer än 75 000 kvinnor i Sverige utsätts varje år tror Socialstyrelsen.
Skyddat boende är nu en statlig angelägenhet. Krav att få tillstånd från IVO för att driva skyddat boende och ökade krav på socialtjänsten – deras ansvar, våldsförebyggande arbete samt att kvalitet säkerställs.
Ja det ska vara möjligt att gå. Mesta våldet sker i den utsattas bostad. Klart hon måste lämna? Och skyddade boenden finns det! Sökning på ROKS hemsida – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige – ger 100 skyddade boenden. Under året vet vi antalet som kan fortsätta efter lagändringen samt antal drivna av privata utförare och kommun. Boende är dock inte hela lösningen.
Vissa tror att skyddat boende är första steget bort från våldsutövaren. Långt ifrån. Inte heller det sista. Våldet riskerar eskalera efter separation. Konstanta försök och ständigt motstånd görs av den våldsutsatta. Stegen är många och långa på en ofta farlig väg, särskilt när du lämnar. Just för att du lämnar. Det är då våldet gör som ondast. Det är då du riskerar att dö.
Jämställdhetspolitikens mål är att alla oavsett kön ska ha samma makt att forma sina liv. Samma rätt till kroppslig integritet. Låt oss erkänna att vi inte är där.
Sen 2021 krävs socialtjänsten på ansvar för beteendeförändring hos våldsutövare av regeringen. Insatser riktade till våldsutövare motverkar våld enligt NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid och Jämställdhetsmyndigheten ska ge metoder. Först när våldet upphör kan situation och säkerhet för de utsatta på riktigt förbättras! Forskning pågår men ännu finns inga evidensbaserade behandlingsmetoder för våldsbeteendet. Inga! På tal om 1 april.
Hur stoppar vi våldet? Arbetet kräver prioritering av forskning och välfärd. Låt oss kunna jobba med detta!
Socialsekreterare