Det var en gång en kommun med pampiga politiker i ledningen. Kommunen blomstrade och expanderade, och de pampiga politikerna tyckte det var roligt att bestämma många saker. De hade varit med länge och bestämt olika saker, men de var ändå inte riktigt nöjda, något saknades.
De pampiga politikerna tänkte att något riktigt, riktigt stort behöver bestämmas, så att verkligen ingen i kommunen glömmer hur pampiga politikerna var. Något som påminner invånarna om hur stora och viktiga de pampiga politikerna är. De pampiga politikerna tänkte länge på detta.
En dag dök det upp en bandyklubb som ville ha en ny bandybana. Ja, men vilken bra idé, tänkte de pampiga politikerna. Vi bygger en Arena. Då kan alla medborgare se och minnas vem som bestämde att den skulle byggas. Det bestämmer vi. Men då kom andra föreningar och tyckte att det var orättvist med bara en bandyarena. Men då bestämmer vi helt enkelt att arenan får bli en Ännu Större Arena.
Eftersom den Ännu Större Arenan skulle bli så stor, kostade den jättemycket mycket pengar att planera och bygga. Då fick de pampiga politikerna bestämma många saker som skulle göra att det blev jättemycket pengar över till den Ännu Större Arenan.
De pampiga politikerna bestämde sig för att ta pengar från skolan och andra verksamheter. Men då tänkte de pampiga politikerna att Den Ännu Större Arenan blir ju så bra så det gör nog inget för alla kommer bli så glada när den är klar.
Det gick en tid, sedan blev det krig, oväder, dåliga tider och elände.
De pampiga politikerna fick det hett om öronen. Medborgarna blev arga på de pampiga politikerna för de var inte nöjda med besparingarna på skolan och kommunens verksamhet. De började skriva arga saker till tidningen, på nätet och prata med varandra och ville ha ändring.
Snart pratade nästan alla om Den Ännu Större Arenan. Många kliade sig i huvudet. Hur skulle man göra nu? Någon föreslog, efter att ha hört invånarnas och medarbetares oro och ilska, att utvärdera arenaprojektet och lyssna på vad invånarna verkligen behövde och önskade? Istället för att bara fokusera på en Ännu Större Arena, kunde de pampiga politikerna kanske omvärdera sina beslut och investera mer i skolan och andra verksamheter som behövde stöd?
De pampiga politikerna kunde kalla till möten och öppna diskussioner för att samla in idéer och åsikter från medborgarna. Tillsammans med invånarna kunde de hitta en lösning för att återställa balansen, och prioritera kommunens behov på ett mer balanserat sätt. Någon annan föreslog att kanske kunde de omvandla den Ännu Större Arenan till ett centrum där både sport, kultur och utbildning kunde få plats, och som då skulle gynna hela samhället?
Sagans slutkläm: Lyssna på invånarna.
Genom att visa ödmjukhet och lyhördhet gentemot medborgarna kan de pampiga politikerna kanske omvandla Den Ännu Större Arenan till något som gagnar hela samhället.
"Karl Bertil Jonssons mamma"
LÄS MER:Länsstyrelsen vänder om arenaplanen – vill inte upphäva den
LÄS MER:Grönt ljus till arenabygget – trots oro för trafikkaos