Besökte härom dagen stadsbiblioteket i Kungälv och satte mig vid tidningshyllan för att vänta på ett barnbarn som deltog i någon aktivitet i huset. Ögonen föll på en tidning, Ale-kuriren, som jag tidigare inte stött på. Slog mig ned med tidningen och blev intresserad och imponerad över ett fylligt och intressant exemplar. Mycket reklam visserligen, men också mycket substans i övrigt innehåll.
Gjorde en reflektion över min egen lokaltidning, Kungälvsposten, som jag prenumererat på i många år.
En lokaltidning har en uppgift i att förmedla just lokala nyheter men också att värdera företeelser och göra analyser.
Jag är bekymrad över KP:s fortsatta existens. Tidningen har i mitt tycke tappat innehåll, fart och omfång.
När jag hämtar tidningen i brevlådan ligger det en liten tunn utgåva i lådan. Av och till med Maxi- reklam som omslag. Är det ett reklamblad eller min lokaltidning ?
Förslagsvis skulle en ledare på sid 2 i varje utgåva med något aktuellt ämne och en analys vara välgörande. Hur vill man stimulera och utöka läsekretsen?
Inslaget ”Föreningsnytt” plockades bort för en tid sedan då detta hade litet journalistiskt värde och det kanske ligger något i det. Inslaget spred dock info om vad vi 65+ sysslar med och kan vara intresserade av och vi utgör nog en stor andel av tidningens läsare.
Ale-kuriren är privatägd. Ingår inte i Stampen-koncernen. Den delas ut gratis till alla hushåll i Ale och finansieras till 50% av annonsintäkter.
Ja, det var mycket annonser även i Ale-kuriren, men övrigt innehåll var klart konkurrenskraftigt. Min tanke med ovanstående är att K-P och Stampen media tar sig en funderare över hur man ska stå sig i konkurrensen.
Säg gärna emot mig om jag har fel när jag hävdar att K-P tappar fart!
Jag önskar starkt värna om den lokala journalistiken och lokaltidningens existens, men är också angelägen om god kvalité som ger fler prenumeranter vilket väl bör vara ett av målen med tidningsutgivning.
Vi lever i en marknadsekonomi och vi röstar med fötterna.
Björn
Kungälvs-Postens chefredaktör Karin Henriksson svarar:
Hej Björn,
Jag tackar för dina synpunkter och ska gärna säga emot dig på några punkter.
En krönika på sidan 2 behöver du inte sakna. En sådan har jag skrivit sedan jag tog över som chefredaktör 2015, dock numera varannan vecka. KP publicerar lika mycket (eller mer) redaktionellt innehåll som tidigare, men papperstidningen innehåller en mindre andel annonser än tidigare och därför blir antalet sidor ibland färre.
Jag tänker dock inte ge mig på att recensera Alekuriren, eller jämföra den med KP. Jag gläds åt all lokaltidningsverksamhet som frodas och tycker det är roligt att min gamla hemkommun har en så livaktig gratistidning. Men Alekuriren och Kungälvs-Posten har, som du också har uppfattat, två helt olika affärsidéer. Alekuriren har inga prenumerationsintäkter och finansieras därför helt (inte till 50 procent) genom annonser. Därav en tjock papperstidning en gång i veckan.
KP har två ben att stå på – prenumerationsintäkter och annonser. Vi lutar oss alltmer på det förstnämnda och det innebär att vi har som vårt främsta mål att göra journalistik som är så bra att läsarna vill betala för den.
Alla dagstidningar som vill överleva på sikt måste nå nya läsargrupper och de yngre generationerna kommer vi inte att locka till oss med en papperstidning. Det är helt tydligt för alla i dagstidningsbranschen. Det är också länge sedan KP var enbart en papperstidning i brevlådan två gånger i veckan. Som KP-prenumerant får du numera nyheter dygnet runt alla dagar i veckan, i vår nyhetsapp eller på vår sajt, och e-tidningen två gånger i veckan.
Vårt fokus nu och framåt är att utveckla journalistiken digitalt och det ger resultat. Färska siffror för 2023 i den årliga räckviddsrapporten Orvesto konsument från Kantar Sifo visar att KP nu når 12 000 läsare dagligen digitalt. Om man även räknar in papperstidning och e-tidning så når vi 32 000.
Det kallar inte jag för att tappa fart. Det gäller bara att se att allt inte utgår från 65-plussarna. Vi har en kommun på närmare 50 000 invånare och det är vårt demokratiska uppdrag att förse alla åldersgrupper med journalistik som intresserar dem.
Karin Henriksson
Chefredaktör